Kerstin Forsberg · 8 oktober 2026 · Till Sidospår
Ryktet att Kongahällagymnasiet kunde göras om till beredskapssjukhus, med uttag för syrgas bakom väggpanelerna, är inte belagt i någon källa vi har kunnat läsa. Det är heller inte motbevisat.
Slutsats: att skolan var planlagd som annex är rimligt men obelagt. Att det fanns syrgasuttag bakom panelerna är obelagt och har sämre stöd.
Frågan var om det ligger någon sanning i ett rykte från slutet av 1970-talet: att Kongahällagymnasiet i Kungälv skulle kunna omvandlas till beredskapssjukhus och att det fanns uttag för syrgas bakom panelerna på väggarna. Skolan är riven och området är i dag bostäder och köpcentrum.
Ryktet innehåller två påståenden som bör hållas isär:
Arbetet gjordes samma förmiddag, i ett samtal med Claude (Anthropic):
På webben gjordes 13 sökningar. Tre sidor gick först inte att hämta: svenska Wikipedia, Wikiwand och Smålandsposten. I steg 3 lästes Wikipediaartikeln och Smålandspostens artikel i sin helhet, liksom avsnittet om annex i SOU 1978:83 och en arkiverad artikel i Göteborgs-Posten om rivningen. Äldre propositioner och SOU 1952:22 är fortfarande lästa som sökmotorns utdrag, och det anges nedan.
Två saker gick inte i webbläsaren i steg 3. Riksarkivets söktjänst visade en robotkontroll, som Claude inte gick förbi. Masteruppsatsen från Umeå är en PDF som inte gick att läsa som text där. Båda löstes i steg 4. I uppsatsen (114 sidor) är hela texten genomsökt och avsnitten om annex, skolor och placering lästa. Den är inte läst från pärm till pärm.
Mot Riksarkivet gjordes 6 sökningar i förteckningarna (en av dem avbröts efter 30 sekunder) och 1 sökning i maskintolkad text. Inga sidor eller bilder hämtades därifrån.
En sökning efter ett fritt foto av skolan gav inget: inga träffar på Wikimedia Commons, Europeana eller DigitaltMuseum. Sidan har därför inga bilder.
Sökandet avbröts medvetet här. Sammanställningen visar läget efter en förmiddag, inte en uttömd fråga.
Uppgifterna kommer från svenska Wikipedias artikel om Kongahällagymnasiet, läst i sin helhet. Artikeln har själv en ”källa behövs”-markering på ett annat ställe.
Artikeln nämner inte beredskapssjukhus, krigssjukhus eller syrgas.
Den hänvisar till en skrift från invigningsåret, Från trivialskola till gymnasium och stadsbibliotek (1969), via en bibliotekskatalog. Den har vi inte läst.
Göteborgs-Posten skrev om rivningen den 22 januari 2005 (Åse Andersson, ”Bit för bit av Kongahällaskolan”, läst i Internet Archive).
Artikeln nämner inga gasledningar, inga uttag och ingen sjukhusplan. Det är ett argument ur tystnad, men ett ganska bra sådant: väggarna togs ned en i taget av folk som sorterade allt de hittade, och en journalist var på plats. Det ger också ett namn att fråga.
En sökning på om systerbyggnaden i Handen har samma rykte gav ingenting.
Det finns en bok om skolan som vi inte har läst: Hanna Ahlstedt m.fl., Kongahällagymnasiet: från första spadtaget till sista andetaget, Kungälv 2004, 72 sidor (Libris).
Här är källorna statliga utredningar och propositioner. De beskriver systemet, inte enskilda skolor.
| År | Vad källan säger | Källa | Läst som |
|---|---|---|---|
| 1948 | Till beredskapssjukhusen hör ”annexlokaler (skolor, gymnastik…” | Prop. 1948:119 | Sökutdrag |
| 1952 | Ett fredssjukhus och ett antal andra lokaler bildar tillsammans ett beredskapssjukhus. De planläggs, upprättas och drivs av kärnsjukhusens fredsmässiga huvudmän. Förteckningar upprättas i fred | SOU 1952:22 | Sökutdrag |
| 1953, 1955 | Krigssjukvårdslagen och krigssjukvårdskungörelsen. Gällde i huvudsak oförändrade 1978 | SOU 1978:83, s. 11 | Hämtad text |
| 1978 | Kärnsjukhuset kompletteras med annex. De är antingen vårdinrättningar eller andra anläggningar, ”främst skolor”, som förbereds i fred och utrustas för sjukvård vid krigsorganisering | SOU 1978:83, s. 70 | Hämtad text |
| 1978 | De flesta beredskapssjukhus har ett huvudannex. Det har högre lokal- och utrustningsstandard än övriga annex och ska kunna överta eller förstärka kärnsjukhusets akut- och intensivvård. Övriga annex är främst för rutin- och eftervård | SOU 1978:83, s. 70 | Hämtad text |
| 1978 | Omkring 100 beredskapssjukhus med högst 124 000 vårdplatser, varav 49 000 används redan i fred | SOU 1978:83, s. 70 | Hämtad text |
| 1978 | Kärnsjukhuset ska kunna krigsorganiseras inom tre dygn, de viktigaste annexen inom fem till tio dygn | SOU 1978:83, s. 71 | Hämtad text |
| 1978 | Annexen får sin utrustning vid krigsorganisering, ur lager som staten upphandlat och håller i fred | SOU 1978:83, s. 71 | Hämtad text |
| 1978 | Vid beredskapsgrad III, den lägsta, utförs vissa byggnads- och installationsarbeten | SOU 1978:83, s. 71 | Hämtad text |
| 1978 | Landstingen ska i fred planlägga övergången till krigsorganisation. Socialstyrelsen leder centralt, länsstyrelsen i länet | SOU 1978:83, s. 15, 52 | Hämtad text |
| 1978 | Huvuddelen av den lagrade materielen anskaffades under 1950- och 60-talen | SOU 1978:83 | Sökutdrag |
Tre saker i detta är värda att notera för frågan.
Ordet ”förbereds” preciseras inte. Avsnittet beskriver planläggning och lagerhållen utrustning, inte byggnadsåtgärder i fred.
Byggnads- och installationsarbeten görs enligt utredningen när beredskapen höjs. Samma sak står i dess författningsförslag (s. 34). Det talar emot färdiga uttag i fred som huvudregel, men utesluter inte att enskilda nybyggen förbereddes.
Orden syrgas och medicinska gaser förekommer inte någonstans i utredningens text hos lagen.nu. Ordet skolor förekommer två gånger.
Huvudannexet är den intressanta kategorin. Om någon skola i Kungälv hade förberedda installationer borde det vara den som var huvudannex till lasarettet. Vilken det var vet vi inte.
Gerhard Skriveus, När militarisering mötte välfärdsstat: Beredskapsplaneringen av svensk sjukvård 1950–1985 (masteruppsats i historia, Umeå universitet 2023). Den bygger på Sjukvårdsberedskapsnämndens arkiv i Riksarkivet och på landstingets arkiv i Östergötland. Kungälv och Bohuslän nämns inte, och inte heller syrgas.
| År | Vad uppsatsen säger | Sida |
|---|---|---|
| 1950 | Sjukvårdsberedskapsnämnden (SBN) antar anvisningar: annexsjukhus ska ligga minst en kilometer från sannolika bombmål och minst sju kilometer från en tätorts centrum. Annexen läggs i andra lokaler, till exempel skolor och frikyrkokapell | 32 |
| 1950 | SBN svarar ett landsting att sjukhus närmare än sju kilometer måste ha skyddsrum för att få användas, och att staten står för alla kostnader | 33 |
| 1950 | För varje beredskapssjukhus upprättas en plan som bland annat anger behov av ombyggnader | 32 |
| 1948–1973 | Planeringen är starkt centraliserad. SBN beslutar ned till var enskilda elkontakter ska placeras | 51 |
| 1959 | Proposition 1959:114, om kärnvapnens följder, stoppar i stort sett användningen av sjukhus inne i städerna | 45 |
| 1960-talet | I Östergötland ligger inga vårdplatser i städer 1960 och 1964, och 7 procent 1967. Omkring tre fjärdedelar ligger i kommunala lokaler, främst nybyggda högstadieskolor | 45 |
| Juli 1969 | Socialstyrelsens ”juliskrivelse”: fullständig omplanering. Fredssjukhusen ska utnyttjas maximalt. Mobiliseringstiderna kortas till högst 3, 5 och 15 dygn | 37 |
| 1972 | En beredskapshandläggare skriver att han ”slagit ut” mindre annex och måste skriva om planerna för de kvarstående | 37 |
| 1975, 1980 | I Östergötland minskar annexen från 49 (1967) till 28 och 27. Andelen vårdplatser i städer stiger till 18 och 34 procent | 45–46 |
| 1982 | I hela landet 556 beredskapssjukhus: 225 i sjukvårdslokaler och 331 i skolor. Av 455 annexsjukhus är 90 huvudannex | 62 |
| 1982 | Huvudannexen ska ersättas av 50 operationsannex, i lokaler som i fredstid anpassats för det, med utrustning inköpt av Socialstyrelsen | 62–63 |
| 1985 | Operationsannexen är inte färdigutrustade och finns bara vid hälften av kärnsjukhusen | 42 |
Siffrorna för 1960-talet gäller Östergötland. Vi vet inte hur planen för Göteborgs och Bohus län såg ut.
Tre saker följer för frågan.
Skolan planerades och byggdes under de år då annexen helst skulle ligga utanför städerna. Om den regeln tillämpades i Kungälv talar läget mitt i staden emot att skolan var annex från början. Uppsatsen visar också att regeln kunde frångås om det fanns skyddsrum.
Efter juli 1969 gick planeringen åt andra hållet. Fredssjukhuset blev kärnan, och annex nära det blev mer användbara. Ryktet gick i slutet av 1970-talet, alltså under den nya ordningen. En stor skola nära Kungälvs lasarett passar bättre in då än 1965.
Lokaler som anpassats i fredstid för sjukvård i krig fanns som kategori, men det vi kan belägga är operationsannexen från början av 1980-talet. Det är efter den tid ryktet gäller.
Uppsatsen ger också en förklaring till varför skolor passade: 1940- och 50-talens sjukhus var mest rum med sängar och personal, och utrustningen gick att flytta. I sjukhus byggda efter 1960 var tekniken inbyggd i husen (s. 77). Vår egen slutsats av det: syrgas i väggen är sådan inbyggd teknik, och den hamnar knappast i en skola utan ett särskilt beslut som borde ha lämnat spår i ritningar och korrespondens.
Ryktet är inte unikt för Kungälv. Källorna är av mycket olika tyngd.
| Byggnad | Vad källan säger | Källa | Tyngd |
|---|---|---|---|
| Kvarnbyskolan (då Centralskolan), Mölndal | Användes som beredskapssjukhus sommaren 1945 för överlevande från koncentrationsläger. Sommarlovet förlängdes | Mölndals stadsmuseum via DigitaltMuseum | Museum. Faktisk användning, inte planering |
| Fagrabäckskolan, Växjö | Skolan ”byggdes och projekterades” för att fungera som vårdannex, med plats för 280 personer och 280 lagerhållna sängar. Planeringen levde långt in på 1990-talet | Smålandsposten 2 december 2016, citerar Samuel Palmblad, förste antikvarie vid Smålands Kulturpark och författare till Kalla krigets Kronoberg | Hela artikeln läst. Namngiven antikvarie. Patientplatser preciserade per klassrum. Inget om syrgas eller installationer. Platserna var ofta sekretessbelagda |
| Pedagogen, Mölndal | Byggd för att kunna bli krigssjukhus. Bred centralkorridor, dubbla eluttag i alla rum, ”många rum hade även uttag för syrgas” | Bloggen Cornucopia 2012; svenska Wikipedia, Militärsjukhus | Blogg utan källa. Wikipedia har samma ordalydelse |
| Skola intill Södertälje sjukhus | Förberedd för vårdplatser, ”mängder med uttag i väggarna” | Forumet SoldF.com | Anonymt foruminlägg |
| Allmänt | Förberedda skolor märktes oftast bara på bredare dörrar, färre trösklar eller indraget vatten i lektionssalar | Forumet SoldF.com | Anonymt foruminlägg |
Det närmaste ett belägg för att en skola byggdes med sjukvård i åtanke är Fagrabäckskolan. Det närmaste ett belägg för syrgasuttag är Pedagogen, och det vilar på en blogg.
Tjänsten gav inga träffar på Kongahälla eller Kungälv i kombination med beredskapssjukhus eller krigssjukvård, varken i förteckningarna eller i maskintolkad text.
Sökningen på enbart ”beredskapssjukhus” gav däremot serier i Medicinalstyrelsens arkiv (Riksarkivet i Stockholm/Täby). Det är förteckningsposter, inte digitaliserade handlingar:
Sökresultatet visade inte vilka år serierna omfattar. Arkivbildaren Medicinalstyrelsen anges till 1878–1967, och skolan invigdes i januari 1969.
Tomma träffar på ortnamnet säger lite. Förteckningsposterna är på serienivå, och innehållet är inte sökbart.
Ett försök att öppna serierna direkt i Riksarkivets söktjänst i webbläsaren, för att se år och volymer, stannade vid en robotkontroll.
Kerstin öppnade Sjukvårdsberedskapsnämndens förteckning själv. Uppgifterna är avlästa från hennes skärmbilder.
| Serie | Volymer och år | Kommentar |
|---|---|---|
| JIb, Ritningar över beredskapssjukhus, förråd och skyddsrum | 1 volym, 1960–1975 | Täcker åren då skolan planerades, byggdes och togs i bruk |
| EIIab, Korrespondens rörande sjukhusplanering 1951 – skolbyggnader, beredskapssjukhus | 3 volymer: 1954–1959, 1960–1961, 1962 | En egen serie om skolbyggnader. Slutar före skolans tillkomst |
| EIIac, Korrespondens rörande sjukhusplanering 1951 – sanitetstekniska arbeten | År inte synliga | Visar att tekniska installationer hade egen korrespondens |
| DV, Förteckning över beredskapssjukhus och blodgivarcentraler | Volym 1: 1960 | |
| FVIII, Planer för beredskapssjukhusens organisation (material) | 1 volym, 1961 | |
| EIVb, P-byråns hemliga handlingar, allmän serie | År inte synliga |
Två saker är nya. Det fanns en särskild korrespondensserie om skolbyggnader som beredskapssjukhus, vilket bekräftar att skolorna hanterades som egen fråga centralt. Och ritningsvolymen JIb/1 når fram till 1975. Om det finns en ritning över ett annex i Kungälv hos Riksarkivet är det där den bör ligga.
Enligt masteruppsatsen innehåller serien DVI förteckningarna för 1953 och 1954. Förteckningarna från 1960-talet och framåt hämtade författaren i stället ur landstingets arkiv.
Påstående 1, planlagd som annex. Rimligt. Systemet byggde på skolor nära ett kärnsjukhus, Kungälv hade lasarett, och skolan var en stor enplansbyggnad med raka korridorer. Men vi har ingen handling som nämner skolan. Tidpunkten drar åt två håll: när skolan planerades skulle annexen helst ligga utanför städerna, och från juli 1969 gällde det omvända. Ryktet är från den senare perioden.
Påstående 2, syrgasuttag bakom panelerna. Obelagt, och något mindre troligt efter läsningen. Utredningen från 1978 lägger installationerna vid höjd beredskap och nämner inte medicinska gaser. Rivningsreportaget, där väggarna togs ned en i taget, nämner inga ledningar. Masteruppsatsen visar att planeringen gick ned på elkontaktsnivå och att lokaler anpassades i fredstid för operationsannex, men det senare gäller 1980-talet, och syrgas nämns inte. Detaljen återkommer i ryktet om Pedagogen, vilket kan betyda att det fanns sådana byggnader, eller att detaljen vandrar mellan berättelserna.
Planerna var sannolikt hemliga när ryktet gick. Det förklarar både att det fanns ett rykte och att det inte gick att kontrollera då.
Statliga utredningar och propositioner:
Om byggnaden:
Jämförelser:
Förteckningsposter via Riksarkivet:
Om tjänsten: